Tryckt bok
Ortnamnsforskaren Jöran Sahlgren – Hans liv och verk
Carl Frängsmyr (red.)
Serie Acta academiae regiae Gustavi Adolphi, 166
Köp 451 kr
- Publicerad 2023
- Isbn 9789187403484
- Issn 0065-0897
- Acta academiae regiae Gustavi Adolphi, 166
- Typ Inbunden
- 479 sidor
- Svenska
Jöran Sahlgren (1884–1971) är den moderna svenska ortnamnsforskningens portalgestalt. I sin forskning kritiserade han såväl nationalromantiska som mytosofiska övertolkningar och betonade att ortnamnsforskaren måste beakta rön från ämnen som arkeologi, religionshistoria, geologi och geografi. Hans program har därför beskrivits som ”drastisk realism” med saklighet som ledstjärna.
Sahlgren innehade en personlig professur vid Uppsala universitet samtidigt som han förestod Svenska ortnamnsarkivet i staden. Hans vidsträckta kulturhistoriska intressen omfattade även fornvästnordisk diktning, folkminnesforskning och sagoutgivning. En uppmärksammad insats svarade han för som namnbildare och personnamnsvårdare. I Uppsala, där han framträdde som stridbar akademiker, grundade han Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur med syftet att stärka utforskandet av den folkliga kulturen i Sverige.
I denna volym får Jöran Sahlgrens insats för första gången en samlad belysning. Dessutom publiceras den omfattande brevväxlingen mellan honom och hans lärare Adolf Noreen, vilken kastar nytt ljus över uppbyggnaden av den svenska ortnamnsforskningen.
Sahlgren innehade en personlig professur vid Uppsala universitet samtidigt som han förestod Svenska ortnamnsarkivet i staden. Hans vidsträckta kulturhistoriska intressen omfattade även fornvästnordisk diktning, folkminnesforskning och sagoutgivning. En uppmärksammad insats svarade han för som namnbildare och personnamnsvårdare. I Uppsala, där han framträdde som stridbar akademiker, grundade han Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur med syftet att stärka utforskandet av den folkliga kulturen i Sverige.
I denna volym får Jöran Sahlgrens insats för första gången en samlad belysning. Dessutom publiceras den omfattande brevväxlingen mellan honom och hans lärare Adolf Noreen, vilken kastar nytt ljus över uppbyggnaden av den svenska ortnamnsforskningen.