Denna bok ger en inblick i hur samers liv i Pite lappmark tedde sig för 200-300 år sedan. Den bygger på Edvin Brännströms uppteckningar från resor bland fjäll- och skogssamer inom Arvidsjaurs och Arjeplogs socknar på 1930-talet. Resornas syfte var att utforska den samiska kulturen och försöka rekonstruera den gamla skogssamiska skattelandsindelningen och Pite lappmarks byggnadskultur. Brännström insamlade etnologiskt material om levnadsförhållanden, näringar och den folklore som förekom bland samerna. För Nordiska museets räkning förvärvade han ett hundratal samiska föremål, som tillsammans med fotografierna återfinns i museets samlingar. I hans uppteckningar beskrivs samernas ekonomi med renskötsel, slakt, mjölkning och vallning. De ger uppgifter om boflyttning och beskriver ackjorna med deras packning i den årliga rajden. Särskilt värdefull är Brännströms registrering av samiska termer på bl.a. renar och redskap brukade i jakt och fiske samt beteckningar för de villebråd som förekom. Beskrivningar av olika typer av kåtor och byggnadsdetaljer är detaljerade, och uppgifter om båtar byggda av trä och sydda av tågor är unika. Boken, illustrerad med Brännströms egna teckningar, skisser och fotografier, redovisar även yttringar av folktro och diktning bland samerna i området. De berättar om övernaturliga väsen, seitar, offer, nåjder och Stallo. Intressanta är uppgifterna om sjukdomar och folkmedicin. Boken innehåller även sägner om djur och nödår, uppgifter om gamla friarseder och om björnen som heligt djur.

Edvin Brännström insjuknade på 1940-talet. Han dog 1979 utan att ha återvunnit hälsan. Den djupundersökning om Mausjaurs lappskatteland, boplatser och byggnader som han påbörjade på 1930-talet blev aldrig klar, och det insamlade materialet förblev obearbetat och liggande i olika arkiv och privata hem.

Uppteckningarna har redigerats av Ivan Eriksson, Arvidsjaur, och försetts med språkliga kommentarer av Olavi Korhonen.

Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom att i sina skriftserier offentliggöra forskningsrön inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vars första nummer utkom 1933. Bland övriga serier kan nämnas Folklivsskildringar och bygdestudier, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter och Svenska sagor och sägner.

Redaktör för skriftserierna är docent Maj Reinhammar, maj.reinhammar@agora.se.