Tryckt bok
EPUB
Provläs
Open Access
Axel Reuterholms dagboksanteckningar under riksdagen i Stockholm 1738-39
Göran Nilzén
Serie Kungl. Samfundets handlingar, 29
Slut i lager
- Publicerad 2006
- Isbn 9185104337
- Issn 0347-8505
- Kungl. Samfundets handlingar, 29
- Typ Inbunden
- 296 sidor
- Svenska
Föreliggande utgåva består av de dagboksanteckningar Axel Gottlieb Reuterholm gjorde under den omvälvande riksdagen 1738–39, då hattpartiet grep makten och störtade kanslipresidenten Arvid Horn och dennes anhängare som utgjorde mösspartiet. Härmed inleddes en ny konstitutionell utveckling.
När Axel Reuterholm i maj 1738 anlände till Stockholm från sin hemort Falun i Dalarna för att bevista sin första riksdag, var han endast 24 år gammal. Han följde från första parkett den utdragna partikampen på riksdagen och beskriver – med vissa undantag – dag för dag sina intryck. Välkänd är t.ex. hans skildring av detskandalartade uppträdet på riddarhuset den 7 mars 1739, då frågan om mössriksrådens avsättning avhandlades.
Dagboken ger vid handen att Axel inte endast intresserade sig för dagspolitiken utan även besatt förmågan att dra i trådarna bakåt i tiden för att förklara maktskiftet 1839. Detta framgår av de i dagboken insprängda ”sagorna”, i vilka de politiska aktörerna och de länder som spelade en roll för den svenska utrikespolitiken försetts med fiktiva namn. I sagorna beskrivs 1720- och 1730-talens maktstrider såväl inrikes- som utrikespolitiskt, de utrikespolitiska motsättningarna samt den tilltagande oppositionen mot Arvid Horns maktställning.
Anteckningarna ger också inblickar i livet i Stockholm. Huvudstaden fylldes av riksdagsmän och andra som hade ärenden till riksdagen och ämbetsverken, det politiserades på kaffehusen, och umgängeslivet var intensivt. Ur politisk synvinkel är det intressant att se i vilka kretsa Axel, som sympatiserade med mössorna, rörde sig.
När Axel Reuterholm i maj 1738 anlände till Stockholm från sin hemort Falun i Dalarna för att bevista sin första riksdag, var han endast 24 år gammal. Han följde från första parkett den utdragna partikampen på riksdagen och beskriver – med vissa undantag – dag för dag sina intryck. Välkänd är t.ex. hans skildring av detskandalartade uppträdet på riddarhuset den 7 mars 1739, då frågan om mössriksrådens avsättning avhandlades.
Dagboken ger vid handen att Axel inte endast intresserade sig för dagspolitiken utan även besatt förmågan att dra i trådarna bakåt i tiden för att förklara maktskiftet 1839. Detta framgår av de i dagboken insprängda ”sagorna”, i vilka de politiska aktörerna och de länder som spelade en roll för den svenska utrikespolitiken försetts med fiktiva namn. I sagorna beskrivs 1720- och 1730-talens maktstrider såväl inrikes- som utrikespolitiskt, de utrikespolitiska motsättningarna samt den tilltagande oppositionen mot Arvid Horns maktställning.
Anteckningarna ger också inblickar i livet i Stockholm. Huvudstaden fylldes av riksdagsmän och andra som hade ärenden till riksdagen och ämbetsverken, det politiserades på kaffehusen, och umgängeslivet var intensivt. Ur politisk synvinkel är det intressant att se i vilka kretsa Axel, som sympatiserade med mössorna, rörde sig.