ARTIKLARNA I DENNA VOLYM presenterades vid en konferens om äldre europeiska storskaliga kartor som ägde rum på Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet den 27-28 november 2003. Konferensens syfte var att lägga fram de preliminära resultaten från forskningsprojektet "Nationalutgiva av de geometriska kartorna” och att utbyta idéer med forskare från projekt med liknande inriktning.

Det svenska forskningsprojektet har sitt fokus på åren 1633-1655, den första perioden i svensk storskalig kartering, då en stor del av Sveriges byar och gårdar dokumenterades i kartor. I rapporten ges en översikt över denna kartering samt över den metodik som används för att hantera informationen i kartorna. Här liksom inom flera andra projekt, b1.a. vid universitetet i Utrecht, används digital teknik för att göra kartornas innehåll tillgängligt för forskare och allmänhet.

Under stormaktstiden arbetade svenska lantmätare också i andra delar av det dåtida svenska riket, i Finland, norra Tyskland och de baltiska länderna. Dessa kartor utgör i dag ett väsentligt källmaterial för kunskapen om det äldre kulturlandskapet i dessa länder och används i flera pågående projekt. I rapporten ges också exempel på de äldre kartorna som källmaterial inom olika discipliner, t.ex. namnforskning. Den äldsta svenska karteringen diskuteras också i ett brett kulturellt och ideologiskt europeiskt perspektiv.