Edward Burne-Jones (1833–1898) var under sin samtid en av Englands mest uppmärksammade och hyllade konstnärer, både nationellt och internationellt. Hans mångbottnade konstnärskap inkluderade arbeten inom ett stort antal genrer och tekniker alltifrån måleri, teckningskonst, grafik, textila verk och glasmosaiker till glaserat lergods. Han sällade sig ideologiskt till den prerafaelitiska konstströmningen och till Arts and Crafts-rörelsen, det sistnämnda genom ett nära samarbete med konstnärsvännen William Morris och firman Morris & Co.
Idag betraktas Burne-Jones som en av de mest inflytelserika sena prerafaeliterna, som pionjär inom Arts and Crafts-rörelsen och inspiratör för modern design samt som en föregångare till den internationella symbolismen. Med ambitionen att i sin verksamhet överbrygga dåtida hierarkier mellan måleri och formgivning, framstår Burne-Jones även som intresseväckande för vår tids diskussioner om konstnärsrollen. Då liksom nu lockar hans litterära, gåtfulla och symbolrika konst både en äldre och yngre publik. Edward Burne-Jones konst kom så vitt vi vet att ställas ut i Skandinavien för första gången på Den allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Ordförande för konstavdelningen på Stockholmsutställningen 1897 var landskapsmålaren prins Eugen (1865-1947), tillika grundare av konstmuseet Prins Eugens Waldemarsudde. Som en följd av prins Eugens möte med Burne-Jones i London våren 1896, kom den sistnämndes verk The Fall of Lucifer (1894) att visas i Stockholm 1897.