Det var en ny tid, efterkrigstiden var över och femtio- och sextiotalen födde nya förhoppningar om en bättre värld. Människans befrielse ur auktoritära mönster var skrivet på dagordningen.

Karl Adam Stjärnman levde sina ungdomsår, under denna »framtid« som kollektivt drömde om ett rättvisare samhälle, där unga arbetarbarn gavs en andra chans. Adam hörde till dem som tog denna andra chans, utbildade sig och levde sitt liv verksam som svensklärare med uppdraget att föra bildningsarvet vidare. Det fanns en pedagogisk uppgift - att upplysa och det fanns också något annat, ett liv att uppleva - kärlekens mysterium. Ibland fördes de samman.