Avgränsningen mellan tillståndspliktig och tillståndsfri luftfart sker med stöd i luftfartslagen 7 kap 1 § 1 st. Det rekvisit som utgör gränsdragningsrekvisit är "uttrycket" luftfart i förvärvssyfte. Den som utför luftfart i förvärvssyfte utan tillstånd kommer att åtalas med stöd av luftfartslagen 13 kap 2 § 10 p. Gränsdragningsrekvisitet luftfart i förvärvssyfte har vållat såväl piloter som luftfartsmyndigheten och domstolarna bekymmer i så motto att tolkningen av begreppet. Luftfartens snabba utveckling och lagens föråldrade förarbeten har medfört att domstolarna har fått en svår uppgift vid tillämpningen av lagen. Domstolarna har visat viss benägenhet i att bedöma begreppet luftfart i förvärvssyfte som att luftfarten skall ha en viss omfattning eller sker med ett tydligt vinstsyfte för att den skall klassas som utförd i förvärvsarbete. Ett sådant resonemang kan få svåröverskådliga konsekvenser för luftfarten.
Framställningen behandlar bland annat luftfartens utveckling från tiden för förarbetenas tillkomst till dagens tekniska nivå och med utgångspunkt i denna utveckling konstrueras gränsdragningen mellan tillståndspliktig och tillståndsfri luftfart. I boken behandlas regelsystemets utveckling och de internationella konventioner som har påverkat den offentliga regleringen av luftfarten. Ett större avsnitt behandlar det säkerhetsmässiga regelsystemet och tillståndsgivningen till luftfart i förvärvssyfte.
Lars-Göran Malmberg är verksam vid den juridiska fakulteten i Lund.